BAKGRUND OCH INTRODUKTION Medvetenhet är att skapa sig en egen bild av kvaliteten på vår närmiljö. Utan att ens vara medvetna om det, identifierar, tolkar och analyserar vi i vårt inre ständigt och jämt. Till vardags och i vår närmiljö reflekterar vi oftast inte över dessa begrepp. Byggnadskonsten och våra ute- och innemiljöer konfronteras vi med dagligen och dessa möten påverkar oss många gånger omedvetet. Genom att låta barn och ungdom möta det vi normalt inte betraktar, men som är viktigt för vårt välbefinnande, kan de utveckla ett kritiskt synsätt på vår boendemiljö som kan resultera i ett ökat ansvarstagande i framtiden. Visuellt medveten blir man inte av att bara "titta", man måste träna upp sitt "seende". Visuell medvetenhet tillför en kritisk dimension. Den ger inte bara ett subjektivt känslomässigt svar. Den uppmuntrar till utvecklingen av kvalitativa bedömningar av byggnader och boendemiljö. Processen kan ses som en spiral. Med ökad visuell medvetenhet ökar barns erfarenhet att kritiskt bedöma sin närmiljö. Barn tror säkert att de känner gatan där de bor, eller den väg de färdas på när de åker till skolan. Men när elever ritar en karta med bara minnet som hjälp, över sin väg till skolan, uppstår oftast en viss osäkerhet. Resultatet visar inte sällan vad lite man egentligen lägger märke till. Hur många hus finns på en speciell plats? Hur ser de ut? Finns det affärer och kontor, gatubelysning och brevlådor? Ibland kan det vara så att ju oftare vi ser någonting, desto mindre lägger vi märke till det. Att drabbas av den berömda "hemmablindheten" hör inte till ovanligheterna. Uppgiften vänder sig till grundskolans åk 4-6. Del 1 – Att bli medveten om huset och utemiljön Tanken med del 1 är att visa hur man sakta kan öka barns medvetenhet och nyfikenhet genom att börja betrakta små delar av verkligheten som alla kan ta till sig. Vi ska undersöka husen längs en del av Herrhagsgatan i Karlstad, en välkänd miljö för de flesta barn som går på Herrhagsskolan. Vi börjar med att betrakta fönstren längs gatan, deras form och funktion. Därefter går vi vidare för att undersöka ytterdörrar, ytskikt på väggar, byggnadens form, mönster på fasaden och byggnadens funktion. För att få kunskap om husen besöker vi kommunens arkiv och tar del av kartor och ritningar. När barnen har gjorts medvetna om husets "små" beståndsdelar är det dags att samla intrycken i en designuppgift. Här ska barnen utifrån sin nyvunna kunskap och känsla utforma sin framtida bostad. Uppgiften består i att skapa en husfasad, välja material, placera fönster och dörrar och dekorativa element utifrån den erfarenhet och kritiska betraktelseförmåga de tränat under arbetets gång. Del 2 – Vår boendemiljö från förr till nu. I del 2 går vi in i husen för att upptäcka hur människor levde under olika tidsperioder. För att barnen ska få inspiration till fortsättningen träffar vi en person som på ett medryckande sätt levandegör en miljö från förr. Genom en berättelse kan barnen också föreställa sig hur miljöer har sett ut och hur människor levat. I nästa steg söker vi kunskap om människors boendemiljö genom att studera bouppteckningar vid Värmlandsarkiv. Gamla bouppteckningar är detaljerade och där får man en komplett bild av människors hem och deras ägodelar. Här har vi möjligheten att jämföra hur man levde förr med hur vi har det i våra bostäder idag. Tanken är här att vi väljer ut intressanta föremål, alternativt sådana vi inte vet någonting om, och tar reda på mer om dem. I nästa moment besöker vi Värmlands Museums lager för att se föremålen i verkligheten. I det här skedet börjar vi fundera på hur vi vill ha det i vårt framtida hem. Vi undersöker om föremålen/möblerna är hantverk eller maskintillverkat. För att få perspektiv på boendemiljö beger vi oss till ett "stort inredningsföretag". Här bildar vi oss en uppfattning om vad som är "framtidens inredning" och vad man har hämtat från tidigare inredningsstilar. Som avslutning får barnen göra en uppgift att utforma sitt eget framtida hem i designuppgiften Mitt hem. Här är meningen att man ska få inspiration genom kunskap om hur tidigare generationer har levat. Vi undersöker hur vi lever idag och hur en del framtidstrender ser ut. I uppgiften ingår att barnen ska få lära sig vad som är hantverk och kvalité och vad som är massproduktion, vad är ett miljömässigt bra val och vad innebär ett dekorativt värde. Uppgiften syftar till att barnen utifrån den kunskap och känsla de utvecklar under arbetets gång ska kunna utveckla ett kritiskt och undersökande synsätt när det gäller deras framtida boendemiljö. I den processen ska barnen göras medvetna om sin demokratiska rättighet att ta del av ett arkivs resurser när det gäller att söka information. L 1. ATT BLI MEDVETEN OM HUSET OCH UTEMILJÖN |
|
|---|---|
Fönster Fönstren är husets "själ". Fönstrets främsta uppgift är att släppa in dagsljus i rummet och ge utsikt mot omgivningen. Men fönstret har också flera andra funktioner. Här följer några exempel: Skyltfönster, dekoration, mönsterskapande, vädring. Rita av tre olika sorters fönster som finns på gatan. Välj de som du tycker är fina. |
|
|
Ytterdörrar Ytterdörren är husets entré och är betydelsefull för en besökares första intryck av huset. Husets ytterdörr är en detalj som ofta förändras. Ytterdörrar har mycket gemensamt men också en del som skiljer dem åt. Rita av tre olika ytterdörrar du finner på gatan. Vad har dörrarna gemensamt och vad skiljer dem åt? Titta på dörrarna på gatan. Välj ut en du tycker om. Vad tycker du är bra med just den? Gör en ritning och utformar din egen ytterdörr.
|
Väggar Husets väggar är tillverkade av olika material och har olika utseende. Några av väggytorna är tillverkade av material som används för att hålla uppe taket, t ex tegelsten, granit och betong. En del ytor, som t ex puts, är ditsatta utanpå tegelstenen för att skydda den ytan eller för att få den att se mer attraktiv ut. På vår gata ser vi väggytor som är tillverkade av olika material. Välj ut tre olika väggytor du finner längs gatan. Är väggarna av naturmaterial eller tillverkade av människan? Flera av byggnaderna på gatan är byggda av tegel, men det är inte möjligt att se det. Det finns olika sätt att täcka en yttervägg på ett hus. Det kan t ex göras med puts (s.k. revetering) eller med en kaklad yta. Vad tycker du om de olika materialen? Vilket föredrar du? Rita av den yta du tycker är mest attraktiv och förklara varför. |
|
 |
Former På vår gata hittar vi många olika former på byggnaderna. Det kan vara tornbyggnader, utbyggnader på fasaden, takets utformning, pelare och mycket mer. Finn tre olika former på hus längs gatan och rita av dem. Försök förklara varför just dessa former använts. Är de avsedda för dekoration? För att avlasta vikt? Finns där ett trapphus eller har formerna någon annan betydelse? |
Symmetri Vad betyder ordet symmetri? Hur ser en byggnad ut som är symmetrisk i formen? Leta reda på en sådan byggnad på gatan. Varför har arkitekten använt symmetri i sin formgivning? Fundera! Tänkta förklaringar:
|
 |
 |
Mönster Mönster av olika slag har vi omkring oss i vardagen på många olika sätt. I våra hem har vi mönster på tapeterna, gardinerna och i mattorna på golvet. Kläderna som vi bär kan vara randiga, rutiga eller rent av prickiga. Om vi tittar på en byggnad finner vi oftast olika typer av mönster i fasaden. Leta efter ett mönster i byggnadens fasad som du tycker om och rita av det. Det kan vara ett mönster i byggnadsmaterialet, i fönstren, i dörrarna eller på taket. Om det är ett repeterande mönster, rita en del |
Designuppgift Nu ska vi samla intrycken av det vi sett och lärt oss om former, mönster, detaljer och färger från vår gata. Koncentrera dig på följande: För att få inspiration hämtar du ritningar av något hus på gatan du tycker om från Stadsbyggnadsförvaltningen på Karlstads kommun. |
 |
 |
Inspiration - Berättelser från Herrhagen ger oss "tidskänsla". Hur gör man för att närma sig en tidsperiod som har försvunnit för länge sedan? Försök att leva dig in i berättelsen för att uppleva så mycket som möjligt av tidsresan. |
Forskning - Bouppteckningarna ger oss svaren. Visste du att man kan ta reda på vad människor ägde i sina hem för över 250 år sedan? Med hjälp av bouppteckningar är det möjligt. När en person avlider görs alltid en bouppteckning. Den innehåller listor med den avlidne personens ägodelar. Det kan vara kläder, möbler, verktyg eller porslin. Vid Värmlandsarkiv förvaras bouppteckningar från 1740-talet och fram till nu. |
 |
 |
I museet – bouppteckningarnas föremål i verkligheten Vi besöker Värmlands Museums magasin för att ta reda på hur föremålen vi valt ser ut i verkligheten. Du ska nu försöka att finna minst ett föremål (möbel) som du tycker är fint och som du sett i en bouppteckning eller i en bok. När du hittat föremålet fundera på följande frågor: - Skulle du kunna ha föremålet i ditt hem och tycka om det? När vi tittar på ett föremål är det flera saker man kan tänka på och undersöka. Vi ska fundera på följande frågor: - Är föremålet handgjort eller maskintillverkat? |
Inredningsvaruhuset ger oss inspiration – Vårt framtida boende? Den här gången ska vi ge oss ut på spaning efter hur vi lever idag och hur vi vill ha det i framtiden. Nu vet vi en del om hur det såg ut i människors hem förr i tiden. Vi har fått svaren genom bouppteckningar och besök i museet. Svaret på frågan hur vi lever idag har vi delvis svarat på genom att titta hur vi har det därhemma. Nu ska vi ställa frågan hur vill vi att det ska se ut hemma hos oss i framtiden. Vad vi vill ha med oss från förr och nutid har vi redan funderat en del på. Men vad känns som framtid………………… Välj fem inredningsföremål för att ta med i designuppgiften Mitt hem. Leta efter möbler eller andra föremål som har stildrag som du känner igen från museet eller bouppteckningarna. Peka på sådant som har en modern design och som känns framtid. När du väljer föremål tänk på om det är ett praktiskt val eller om du väljer det som är dekorativt. Tänk på sådant som kan vara ett miljömässigt bra val. |
 |
